Kognitiv Beteendeterapi är den idag vanligaste terapiformen. Mycket forskning finns på metoden som styrker dess användning. KBT utvecklades av den amerikanska psykiatern och psykoterapeuten Aaron Beck, som började sin bana inom psykoanalysen. Han gjorde mycket experimentell forskning på psykoterapeutiska behandlingar för att mäta resultat av behandlingen. I sin forskning kring depression kom han fram till att depression beror på att personen har utvecklat förvrängda tankescheman som styr hur de ser på sig själva och sin omvärld.
Våra erfarenheter skapar tankescheman och när vi befinner oss i en viss situation kan dessa scheman aktiveras. När schemat aktiverats kommer det att skapa automatiska tankar hos oss som ger oss känslor som i sin tur leder till att vi agerar på ett visst sätt. Många tankescheman är konstruktiva för oss men vi kan också utveckla destruktiva tankescheman som ger oss negativa tolkningar av omvärlden och oss själva. Detta skapar då negativa känslor och negativa reaktioner.

Terapiarbetets upplägg
Inom KBT samarbetar terapeut och klient för att lösa problem. Terapeuten är expert på metoden och klienten är expert på sig själv. Först startar terapin med en bedömningsfas där terapeuten gör en bedömning om hon kan hjälpa just denna klient eller om klienten ska remitteras vidare. Klienten gör också en bedömning om de vill fortsätta med terapeuten till nästa fas. Om så är fallet går de sedan tillsammans igenom bakgrunden till att klienten sökt terapi och skapar en problemformulering. Efter det kommer de överens om en konkret målsättning med terapin. Bedömning tar 1-2 samtal, analys och problemformulering kan ta cirka 2-3 samtal, därefter påbörjas behandlingsfasen som brukar vara 5-15 samtal beroende på problem. Terapin avslutas med en sammanfattning och en vidmakthållandeplan tas fram för att klienten ska kunna fortsätta arbetet på egen hand, denna fas är vanligen 1-3 samtal. Varje session är 45 minuter, ibland kan det vara bra med dubbelsessioner.
Exempel på vad vi kan hjälpa dig med:
- Nedstämdhet och depression
- Ångest och oro
- Stress
- Ilska och aggression
- Sorgearbete
- Relationsproblem
- Personliga kriser (oönskade förändringar i livet)
- Låg självkänsla
- Självkritik och självskadebeteende
- Fobier, rädslor och katastroftankar
- Ät- och sömnstörningar
- Tvångsyndrom
- Tomhetskänslor, svårighet att känna känslor
- Lättare missbruk & beroenden
- Medberoende och anhörig till missbrukare